Hurra hurra, idag är min födelsedag!

Japp, inatt 01:19 blev jag 31 år. Fast jag känner mig inte så ”gammal”. Känns konstigt för inombords har jag stannat vid 25 år typ. Sen är man väl inte äldre än vad man gör sig men ändå. Häromdagen var det en bekant som sa till mig att jag borde vara nöjd med det jag åstadkommit i mitt liv. Tänkte kanske inte på det så mycket just då men så här i efterhand kommer tankarna krypandes – som vanligt..

Är jag nöjd? Jo till viss del, jag har en jättefin familj, ett bra jobb och vikten verkar ju sköta sig, dvs gå ner om än ganska långsamt just nu. Men är jag nöjd i övrigt? Svaret blir tyvärr nej, relaterat såklart till hur jag mår just nu. Vissa stunder (läs: ganska ofta) känner jag mig misslyckad och det gör mig så irriterad. Varför kan jag aldrig få känna mig nöjd med det jag faktiskt har och det jag faktiskt har lyckats med? Närå, jag ska älta det dåliga om och om igen. Kan inte släppa taget om det negativa och istället fokusera på det positiva.

Idag ska jag prata med min läkare igen. Förlänga mig sjukskrivning och prata om mina medicner. Höjde dosen idag till det dubbla för det sa han att jag skulle göra om jag inte kände någon skillnad. Och det gör jag inte, snarare tvärtom vissa dagar. Jag mår sämre än tidigare och får mer och mer panikångest även om de inte är några starka attacker så finns dom där. Det sjuka i det hela är att jag har så svårt att förklara hur jag egentligen mår, alltså beskriva det jag upplever och känner.
Fick brev från min nya psykolog där jag nu fått en tid, i det finstilta stod det att jag skulle söka akut psykvård om jag inte kunde vänta så länge. Först när jag läste det så kändes det så absurt för det rör ju inte mig! Men, sen när jag tänker på det så kanske är det just det som det gör? Men att bli inlagd på en psykavdelning känns så avlägset och det kanske ändå är ett tecken på att jag inte riktigt är så dålig – än? Min rädsla är att jag kommer bli så dålig att det kommer krävas, och bara tanken får mig att må ännu sämre. Känns som om jag sitter i en rävsax hur jag än gör.

Jag vill bara må bra och njuta av mitt liv igen! Men frågan är vad som krävs för att jag ska må bra igen? Mer mediciner? Mer tid? Att må så här önskar jag ingen, verkligen ingen.. Kommer aldrig mer ifrågasätta nån mer som säger att de har ångest, för fy fan vad hemskt det är!

Men grattis till mig då, det är ju min födelsedag idag!

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: